Lotsstugan på norra Härnön
|
||
![]() |
![]() |
|
Den tidigaste byggnad
som uppfördes i syfte att brukas som lotsstuga på Härnön
var belägen vid den s.k. Månskroken. Längs Härnöns kust fanns ett flertal platser med beteckningen krokar. Med krok menas helt enkelt en plats där fisknät sattes i en båge, eller krok, för strömmingsfångst. Året för uppförandet av denna tidiga lotsstuga var 1779. (S . Wallin) |
![]() |
|
Bild Länsmuseet | ||
Stugans geografiska belägenhet var
alltså vid Månskroken, ett stycke från det som idag
kallas Båthålet eller Båthamnen. |
||
1863 |
![]() Härnö Lotskutter från 1910 med röd rand i storseglet. från Hjalmar Nordéns En sjöfartsmans minnen från sekelskiftet till 1960-talet |
|
Vaktrummet behöver en närmare presentation, eftersom där fanns en signaleringsutrustning och en inbyggd fyr. Signaleringen, vilken användes vid dimma, drogs för hand med hjälp av en vev som satt på väggens insida. Vid dimma och dålig sikt, drogs veven var 5:e minut. Denna föregångare till nuvarande mistlur, vilken stod på låghällorna ett par hundra meter sydost om lotsstugan, sköttes på beskrivna vis helt manuellt fram till 1924, då elektricitet drogs in i stugan. I samma del av vaktrummet var även en fyr placerad, på väggens utsida. Den mark som lotsstugan står på samt hela bergknallen ner till Månskroken, ägdes ursprungligen av Gånsviks bönder och fiskare. Enligt lotsfördelningschefen, Herr Löjtnant LO. Wigren, vilken undertecknat en expedition för norra lotsdistriktet år 1862, skall Gånsviks byamän 1826 upplåtit fyra tunneland jord vid så kallade Månkroken å nämnde bys skattestrand och Hernö östra udde, under medgifven rättighet för lotsarne till enskildt utrymme för en båtlänning, Gånsviks fiskarehamn och mulbete för 6 st. getter. Eftersom den upplåtna marken var
belägen endast på Pehr Erssons och Jacob Nilssons områden,
fick de frihet från kronoskjuts för tillsammans sju
seland, som utgör deras hemmans halfva skattetal, hvilken frihet
dem gemensamt tillkommer; men hwad angår beviljade mulbete för
6 st. getter å byns utmark, måge samtelige byemännen
derföre befrias Skattelättnadens storlek varierade beroende på hur stor markyta som var och en upplät till lotsarna. Lotsverket arrenderade markområdet på evärdlig tid mot att ägarna befriades från skalljakt och kronoskjutsar. Som en löneförmån fick lotsarna s.k. mulbete för 6 getter och fri tillgång till vedbrand. Markområdet som arrenderades åt lotsarna avgränsades genom att speciella märken knackades in i berget. Märkena finns fortfarande kvar att beskåda. Strax nedanför, sydost om, lotsstugan, finns inknackat en gränsmarkering bestående av en krona och de inhuggna bokstäverna LW, vilket betyder Lotsverket. 1924 |
||
<<Tillbaka | Läs mer>> | |