|
Lotsstugan på norra Härnön
|
||
 |
 |
|
 |
||
| Lotsyrket Under 1900-talet var det vanligt att lotsyrket ”gick i arv”. Redan som 12-åring blev man då anmäld som intresserad av att bli en lots. När man nått mogen ålder skulle man så mönstra på någon båt. Under segelfartygens period innebar det ett minimum på 14 månaders erfarenhet från sjömanslivet. För att man slutligen skulle kunna bli lots var det ett måste att ha minst styrmansexamen. I utbildningen till lots ingick även en obligatorisk tjänstgöring som lotslärling. En av lotslärlingarnas första ansvarstaganden, var att tillsammans med båtmän sköta lotsbåtarna. Under segelepoken fanns alltid en lots ombord också. Den hierarkiska ordningen inom lotsväsendet var följande: Överlots, Mästerlots, Lots, Extra lots, Lotslärling. Som lotslärling skulle man göra 150 turer tillsammans med lotsarna inom distriktet. Under denna tid fick man ingen lön. Efter teoretiska studier i bl.a. lagar och förordningar, kunde man sedan ta lotsexamen. Många fick ta banklån för att kunna klara av denna praktik. En fördel man hade som lotslärling var dock att man fick åka fritt på älvbåtarna utan kostnad. Mat skulle fartygen bestå med så länge man var ombord. Lotsväsendet Lotsväsendet i Sverige utvecklades under medeltiden. På många platser längs svenska kusten utbildade sig s.k. ledsagare för att bistå sjöfarande. Bestämmelser om dessa ledsagare går att finna i stadslagar från 1300-talet. Under Gustaf Wasas regeringstid bildades en mer fastlagd organisation. Ledsagarna började nu benämnas styrmän. Styrmän skulle finnas längs hela Sveriges kust. Det huvudsakliga syftet var då att tjäna örlogsfartygen. I stort sett var det före 1667, enskilda personer som utövade lotsyrket. För att försäkra sig om att kunniga styrmän fanns att tillgå i olika farleder, började Gustaf Wasa upplåta särskilda hemman åt styrmän samt vissa skattelättnader. Då lotsningstvånget infördes år 1667 blev fartygsbefälhavare skyldiga att ta lots och erlägga en fastlagd avgift, då man seglade i svenskt farvatten. Benämningen ”lots” anses ha myntats ungefär vid den här tiden. Ordet lär stamma från ett äldre engelskt ord för väg, nämligen ”lad”. Året 1677 brukar betecknas som svenska
lotsverkets födelseår. |
||
| Läs mer>> | ||
