Skeppsvarv

  Härnösand har en lång tradition som sjöfarts- och varvsstad alltsedan staden grundades 1585.
År 1648 beviljade Kronan privilegier och mark för ett varv på Kronholmen.

År 1649 kom varvet igång och byggde skeppet ”Härnösand” för Kronan. Det förde 14 kanoner, var byggt av furu och ansågs mycket välbyggt och stridsdugligt.

Varvet hade först en, därefter två och slutligen fyra stapelbäddar.
 
Kronholmsvarvet på 1850-talet.    
     
Runtomkring låg kokhus, materialbodar, magasin, smedjor, beckhus, basrännor, spantlave, tackelvind, repslagarbana, segelduksfabrik, tvätt- och bykhus, hantverkarbostäder, kajer och en bråbänk för kölhalning.

Ett stort fartyg sysselsatte 50 säsongsanställda arbetare. Många olika hantverkare krävdes, allt från timmermän, smeder, repslagare och segelmakare till bildhuggare för galjonsfigurer. Ett skeppsbygge varade i regel från oktober till maj. Sjösättningen var en högtidlig händelse för hela staden med utskjutningskalas för arbetarna.

När varvet upphörde 1876 hade närmare 200 fartyg byggts, från små slupar till stora fullriggare.
Under perioden 1648-1930 har fem varv funnits inom stadens område och närmare 250 fartyg byggts. En förteckning på varv och fartyg finns på föregående sida.

Förutom skeppsbyggnad hade Härnösand en mycket omfattande rederiverksamhet. År 1845 var Härnösand Sveriges fjärde största rederistad. En av de största redarna var J C Kempe, som även drev Nya varvet.
     
 
Fram till 1750 byggdes fartyg t.o.m. på stadens torg, vilket syns på denna bild, hämtad ur ”Suecia Antiqua et Hodierna” från slutet av 1600-talet.   År 1867 byggdes fullriggaren ”Föreningen” på Kronholmsvarvet. Med en längd av 56,4 m, en bredd av 11 m och ett djupgående av 6,9 m var hon det dittills största handelsfartyg som byggts i Sverige. Skrovet var högt som ett ordinärt trevåningshus. Som en storleksjämförelse har vi ritat in ”Föreningen” på dagens torg.
     
<<Tillbaka