Havet har inte enbart varit ett oöverträffat kommunikationsmedel och utgjort grunden för överlevnad och välstånd i våra trakter.
Det har även använts av fientliga makter för snabba trupptransporter och plötsliga anfall.

Allt sedan medeltid har bygdens befolkning byggt kedjor av vårdkasar längs kusten och uppför älvdalarna för att varna för fientliga flottor.
 
Hemsö Fästning
På Hemsön, ”Ångermanälvens lås”, finns omfattande befästningsanläggningar som numera är muséer öppna för allmänheten.
 
 
     
Under den stora ofreden i början av 1700-talet härjade ryska flottor längs den svenska kusten. Härnösandsborgarna höll ständig vakt vid vårdkasen på Vårdkasberget.
På kvällen den 29 maj 1721 flammade vårdkasen upp. Härnösandsborna flydde brådstörtat från staden och den ryska galärflottan med 82 fartyg och 7500 man brände hela Härnösands stad och dessutom nära 300 gårdar i södra Ångermanland.

Ångermanälvens djupa mynningsvik med dess utmärkta hamnar, stora industrier och sårbara broar fick under 1900-talet allt större strategisk betydelse. Under världskrigen och det kalla krigets dagar byggdes omfattande befästningsverk på öarna och fastlandet kring älvens utlopp som skydd för anfall från havet. I dagens fredliga tider avvecklas de allt eftersom.
     
 
Kastellet
År 1790 uppfördes ett litet åttkantigt kastell av trä uppe på höjden vid Storhögen.
Runt tornet stod kanoner uppställda på en skansartad brygga.

Kastellet tjänade knappast något försvarsändamål utan nyttjades vid festligheter för flaggning och kanonsaluter.
Byggnaden revs 1878 då navigationsskolan byggdes.
  Kanonerna från kastellet står idag uppställda på olika platser i staden.

Två kanoner står uppställda utmed promenadvägen förbi simhallen på Kanaludden. Mynningarna pekar ut mot Södra sundet och den fiendeflotta som aldrig kom.
     
Värn
Längs infarten till Södra sundet finns ett flertal värn i form av långa murar av stenblock.

Det är oklart när de är byggda, men de kan ha varit avsedda att skydda sundet mot en fientlig flotta.
 
     
<<Tillbaka